Mer agility

Trött tävlingshund

Igår tävlade vi hoppklass. Happy studsade ur bilen och fortsatte sedan att studsa av glädje ändå tills det var vår tur att starta. Starten var lite trixig med en tvär vändning före slalomen så jag satte Happy vid starten och ställde mig strategiskt två hinder längre bort. Innan jag hunnit vända mig mot Happy kom hon springande. Hon tjuvstartade! Det har aldrig hänt tidigare. Jag vände mig om när hon kom och vips hade hon hoppat tillbaka genom däcket och vi var diskade. Innan jag ens hade fattat att vi startat:)

Jag tycker att det är härligt att Happy tar för sig allt mer. Hon är en väldigt försiktig hund så en tjuvstart av ren glädje är positivt! Jag anmälde oss till tävlingen för att Happy älskar agility och jag är dålig på att prioritera den träningen till vardags. Det är så mycket roligare att träna med en framåt kelpie än med en försiktig kromfohrländer så Happy har fått följa med på Lias träning istället. Happy verkar ganska nöjd med att träna spår och uppletande med Lia men agility är helt klart favoritaktiviteten.

Efter att ha sett Happys glädje i helgen önskar jag att hon fick träna mer. Jag har försökt att övertyga både mina söner och grannflickan om hur kul det är med agility men inte lyckats väcka något intresse. En av mina gamla träniningskompisar som jag träffade i helgen var däremot intresserad av att träna och tävla Happy medan hennes nya kromfohrländervalp är på tillväxt. Det skulle vara en toppenlösning för oss alla! Kompisen får en tävlingshund, Happy får träna agility och jag slipper försöka tvinga fram en träningsglädje jag inte har. Hoppas det fungerar!