Spår igen

Inspirerad av Christinas och Rogers råd måste jag ut och testa ett spår igen! Jag tog med mobilen med distansmätare och den visade 530 meter när jag var klar. Nästan dubbelt så långt som vi brukar gå.. Liggtid tre timmar.

Lia spårade jättefint! Eftersom snön var alldeles ny kunde jag se att hon höll sig nära kärnan och klarade vinklarna ganska bra. Hon hittade alla pinnarna trots att de sjunkit ner i snön! De första 400 metrarna gick i skogen och där spårade Lia riktigt bra.

Sedan blev det svårare. I slutet gick spåret först över en bäck, sedan över en hög vall och sedan ut på ett öppet kortklippt fält. Vinden hade vridit från medvind till stark sidvind och det blev väldigt svårt för Lia. Hon gick några meter bredvid spåret (läsidan) men hade svårt att följa det. Men hon fortsatte att kämpa, min underbara arbetshund! Till slut hittade hon spåret igen, precis innan slutapporten. Där fick hon en jackpotbelöning! Nu känns det som om jag har hittar en svårighetsgrad som passar oss i nuläget. Lia spårar koncentrerat och uthålligt och tar apporterna jättebra. Det vi behöver öva mer på är påsläppen där hon fortfarande börjar springa innan hon kopplar på nosen. Jag måste nog släppa på henne långsammare? Eller vänta längre så att hon blir lugnare efter belöningen för apporten? Vi blir lika uppspelta båda två när hon hittar en pinne, kanske behöver vi hitta en rutin där vi lugnar oss lite innan vi fortsätter..Får testa det nästa gång! Mer övning behövs också på öppna fält, men vi kanske inte behöver börja träna i 12 sekundmeter iskall nordanvind!